mariagutebring.blogg.se

Jag älskar husmanskonst och vanlig billig vardagsmat. Inga tjusigt upplagda pyttesmå portioner till dyra slantar här inte, däremot förvaltar jag morotsslantar med varsam hand.

Att flyga

Publicerad 2014-11-10 16:58:00 i Allmänt,

 
 Flygresor är alltid spännande och jobbiga. Det enda man kan vara helt säker på är att man aldrig  riktigt vet NÄR man ska resa, vad priset blir, vart väskorna och man själv hamnar eller när. Man kan aldrig vara riktigt säker på vad som händer, det är det enda man kan vara helt säker på. Att resa med charter var väldigt länge sedan jag gjorde sist och det visade sig vara väldigt lätt, man är helt enkelt ett får i skocken och man kan inte påverka något och man behöver inte bry sig, bara att hänga på. När matbrickan som vi hade förbeställt och fått betala en god slant extra för kom, visade det sig att man fick betala extra ändå för måltidsdryck, det var dumsnålt tycker jag. Det var ändå tur att vi beställt mat eftersom vi fick vänta en timme extra i transferbussen på ett par som blivit försenade. Sen körde bussen väldigt långsamt och stannade vid 4-5 destinationer före vår så vi var inte framme förrän vid sjutiden på kvällen. En lång resa med tanke på att vi startat hemifrån vid sextiden på morgonen.

Eftersom jag bröt armen näst sista dagen under vår vistelse i Alanya ordnade SOS med hotell och hemresa. Hotellet Riviera visade sig vara ett fyrstjärnigt hotell nära stranden, jättesköna sängar och vi fick havsutsikt, halvpension bestående av mycket och god mat men svindyr dryck som man fick bekosta själv, om man nu händelsevis tyckte det var så viktigt att ha något att dricka till maten, även bordsvatten kostade en bra slant. Medelåldern på detta hotell var ca 70 år och majoriteten gäster var tyskar.

 
 

Hemresan började med privattaxi till Antalya kl ett på morgonen med en mycket trevlig chaufför och smidig resa. Sen fick vi gå igenom en säkerhetskontroll precis innanför dörrarna och sen blev det förstås extra väntetid och bekymmer med min arm vid incheckningsdisken, men när vi väl kom igenom där så gick det smidigt och bra igen. Vi fick gå igenom ytterligare en säkerhetskontroll, men den här gången var vi nästan ensamma och sen pekade kontrollanten mot en hiss som tog oss upp till en bekväm och frikostlig lounche. Här fick man smörgåsar, kakor och gott kaffe med mjölk alldeles gratis. Här väntade vi knappt en timme och sen var det bara att gå direkt till planet. På planet serverades en frukost som var lagom för oss båda att dela på som var jättegod! och vi satt väldigt bekvämt med gott om benutrymme. Sambon fick ett glas champagne men jag nöjde mig med kaffe eftersom det ännu var så tidigt på morgonen.

 Baily's tidigt på morgonen fungerade alldeles utmärkt.
 
 
 

I Istanbul blev det en ganska lång promenad från domestic till international och launchen där. Här intog jag en Baily´s och vi fick vänta ytterligare någon timme i bekväma fåtöljer och fritt wifi förstås. Sen när vi kom ner till gaten blev vi lovade att få hjälp att jag skulle få gå på före så att jag skulle slippa stå med min arm, sen visade det sig att de glömde bort detta löfte och jag fick helt enkelt krypa under repet och tränga mig före i kön, vilket var tur att jag gjorde för et fanns bara ett fåtal sittplatser kvar när jag kom på bussen. God mat ock dryck och ordentligt med benutrymme även på denna resa, gratis förstås eftersom vi åkte business.

På Arlanda blev det problem. Våra väskor fanns inte med på bandet och sambon hade läst att på grund av att vi reste till ett lägre pris måste vi checka ut och in på Arlanda. vi hade 50 minuter på oss och 2 km att gå till andra änden och tulltjänstemannen var oförskämd, ingen info och ingen att fråga. Grrrrr!!!!! naturligtvis fanns inte våra väskor med på bandet. De hade gått direkt till SAS-planet som skulle ta oss till Visby. Vi missade planet. Sambon fick ringa SOS igen och det blev en hotellnatt till på Brista, Best Western Arlandaby.

På kvällen åt vi gott i hotellets restaurang. Sambon tog en Caesarsallad och jag en Toast Skagen och till detta tog vi var sin lättöl.

 
 
 
 
 Dagen efter bar det så iväg till Arlanda igen efter en riklig och fantastiskt god frukost. Planet var en timme försenat så återigen var det skönt att ha tillgång till skön fåtölj, wifi, några goda kakor, lite chips och ett gott glas vin. SAS-planet till Visby var så litet så att kalla de platser vi fick för business var väl ändå att ta i vilket en medpassagerare, som också hade business och satt precis bakom oss, påpekade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Blåbärsmamma

Jobbar med drakar och vindspel. Ritar, skriver och sköter lite marknadsföring. Annars är mitt riktigt stora intresse egentligen mat. Jag står helst vid spisen och rör i grytan eller vid vasken och hackar lök. Blåbärsmamma är ett ganska passande namn för mig, eftersom jag ständigt ger mig på nya saker och alltså i de flesta sammanhang är just ett "blåbär".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

matbloggar.nu
besöksräknare
räknare